Kärnkraftskonferensen NUPP 2017 | TRACE och Decomissioning

Hej Faruk Selimovic, specialist inom termisk hydraulik hos TÜV NORD som förra veckan besökte NUPP 2017! 

Vad är NUPP 2017 och varför var du där?

Det är en kärnkraftskonferens som har fokus på risker och osäkerheter vid strukturella beräkningar och decomissioning. Dessutom var det en hel del presentationer som handlade om termohydrauliska beräkningar och strålmätningar som intresserar mig mer specifikt.

Det är inte ofta det är konferenser inom kärnkraft där man kan träffa folk i branschen. Min avsikt var huvudsakligen att träffa människor som jobbar med termohydraulik. Samtidigt presenterade jag mitt arbete om TRACE och snabba transienter för att visa vad vi jobbar med och knyta kontakter inför framtiden. Utöver det ställs krav för oss som ackrediterat kontrollorgan att följa utveckling.

Berätta mer om din forskning om TRACE och snabba transienter

Nuclear Regulatory Commission (NRC) i USA är den grupp som tog fram beräkningsverktyget RELAP5. RELAP5 används idag hos alla kärnkraftsverk för både säkerhetsanalyser (långsamma transienter) och strukturverifiering (snabba transienter). Denna programvara kommer att fasas ut inom närmaste år och det är TRACE som ersätter. Forskningsprojektet syftar till att granska hur bra eller dålig TRACE är för beräkningar av snabba transienter där höga krav ställs på numeriska fel.

Kort beskrivning av forskningsprojektet ” Kriterier och riktlinjer för validering av snabba transienter i TRACE” som SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten) finansierar

TRACE är termohydraulisk beräkningskod som är designad för att utföra beräkningar för loss-of-coolant accidents (LOCAs), drifttransienter samt andra missödes transienter för tryckvattenreaktorer och kokvattenreaktorer. TRACE är tänkt att ersätta NRC:s etablerade beräkningskod RELAP5.

Målet med TÜV NORDs arbete har varit att utföra en fullständig verifiering av TRACE gentemot beprövade analyser grundade på tester med RELAP5 och TUV NORDs egen kod Dyvro. Det handlar dels om kunskapsinhämtning, dels som ett stöd för den granskning SSM och kontrollorgan gör i samband med säkerhetsanalyser av kärntekniska anläggningar. Vi kommer lägga mycket fokus på numeriska metoder och dess ofysikaliska oscillationer vid några typiska exempel såsom ventilstängning, rörbrott och ångslag.

Resultatet kommer att redovisas som ett CAMP-bidrag. CAMP är en internationell organisation för de länderna som använder NRC kod och har som uppdrag att bland annat att anordna årliga möten och diskutera aktuella frågor och ”bug-fixes” för TRACE, RELAP5 och SNAP.

Vilket var det mest intressanta föredraget på konferensen och vad handlade det om?

Konferensen var generellt intressant men det var ett föredrag som stack ut från ett svenskt perspektiv och det berörde decomissioning. Vi i Sverige har några stationer under avveckling och det kan vara intressant att veta vilka parametrar som påverkar processen. Det görs en jämförelse av tre färdig avvecklande stationer och 30 pågående stationer till avveckling. Analysen är unik i sitt slag eftersom det inte finns så mycket erfarenhet att hitta ute i litteraturen.

DECOMMISSIONING AND DISMANTLING: ANY LESSONS TO BE LEARNED?
D. C. Invernizzi, University of Leeds, UK
Giorgio Locatelli, University of Leeds, UK
K. D. Tsavdaridis, University of Leeds, UK

Kort sammanfattning av föredraget:

• Projektledning och forskning har fram tills nu främst kretsat kring nybyggnationer och det är först senaste årtiondena man tagit upp problemen med rivning och hur dessa megaprojekt ska genomföras.
• I litteraturen har det lite uppmärksammats vad det gäller slutfasen av infrastrukturen vid rivning av ett kärnkraftverk.
• Fler än 500 kärnkraftsreaktorer har byggts under 1900-talet och idag har man fortfarande stora utmaningar med nybyggnationer. Men enbart 16 av alla dessa 500 har rivits vilket understyker forskningen relevans.
• Forskningsprojektet sätter upp ett nytt ramverk för jämförelser mellan olika rivningsprojekt. Det är en kombination av detaljerad kvalitativ data tillsammans med kvantivativ data där kors-jämförelser mellan två eller tre kärnkraftverk utförs. Den statistiska analysen appliceras sedan på data från 30 andra kärnkraftverk som är under avstängning.
• Jämförelser mellan Rocky Flats (US) och Sellafield (UK) stöder båda resultaten från litteraturen och kompletterar dem. De fysikaliska egenskaperna hos kärnkraftsanläggningen, (t.ex. förekomsten av en "buffertzon"), det säregna upphandlande systemet (t.ex. fördelning av incitament, delning av risker med regeringen, etc.) är några av de viktigaste nycklarna för framgångsrikt slutförande av Rock Flats. Detta är en av lärdomarna för framtida rivningsprojekt.